Lär dig mer om fonder
Vad är en fond?
En fond är en sammansättning av flera olika värdepapper (ex. aktier, räntor etc.). För att göra en praktisk och lättförståelig jämförelse kan du tänka dig att det är som en chokladask med massor av olika chokladbitar i. Chokladasken är fonden och chokladbitarna representerar olika typer av värdepapper.
När du investerar i en fond blir du andelsägare i fonden och indirekt delägare i de fondens olika värdepappersinnehav. Detta innebär också att du som andelsägare i fonden inte har möjlighet att påverka fondens investeringar, detta sköts av fondens förvaltare. En fond kan ha olika risknivå, generellt sett innebär ett större antal innehav en lägre risk och en mer koncentrerad fond högre risk.
Det finns flera olika typer av fonder med olika namn beroende på vad fonden investerar i för underliggande värdepapper. Exempelvis investerar en aktiefond i aktier medan en räntefond istället investerar i räntepapper.
Hur fungerar en fond?
När du investerar i en fond blir du alltså andelsägare och indirekt ägare av fondens innehav. Till skillnad från aktier så krävs det inte att det finns en säljare för att du ska kunna investera i en fond. En så kallad ”öppen fond” är den mest förekommande typen av fonder och den innebär att nya fondandelar skapas när fler investerare vill investera i fonden. Det behövs därmed inte en säljare av fondandelar för att du som köpare ska ha möjlighet att investera. Detta i kontrast till en så kallad ”stängd fond” som har ett fast antal andelar i fonden.
Vad är fördelen med fonder?
Det finns flera fördelar med att investera i fonder. Dels sker en automatisk riskspridning eftersom du som investerare inte investerar i ett enskilt värdepapper. Om du exempelvis investerar i en aktiefond så innebär det att du investerar i en fond som i sin tur äger flertalet olika aktier.
Därtill är det en fördel att investera i fonder då det inte kräver en lika noggrann analys från dig som investerare. Genom att investera i en fond kan du outsourca ditt sparande och lämpa över det på fondbolagens fondförvaltare.
Är fonder bättre än aktier?
Det är svårt att svara på huruvida fonder eller aktier är ”bäst” då det till stor del beror på vem man är som investerare. För den passiva och riskaverta investeraren är sannolikt fonder mer lämpligt medan för den aktiva och riskneutrala investeraren är aktier ett bättre alternativ. Nackdelen med fonder som investeringsobjekt är att du som investerare inte kan påverka vilka värdepapper som fonden och dess förvaltare väljer att investera i. En investering i fonder minskar graden av ansvar men också graden av frihet.
Har alla fonder samma risk?
På samma sätt som att aktier har olika riskprofiler har även fonder olika riskprofiler. Enkelt förklarat, fonder som investerar i värdepapper med en hög volatilitet har en högre riskprofil medan fonder som investerar i värdepapper med en låg volatilitet har en lägre riskprofil. För att avgöra fondens riskprofil granskas även fondens historiska variation i värdet. Detta för att bedöma sannolikheten i att hela eller delar av kapitalet förloras. Generellt sätt innebär en högre risk möjlighet till en högre avkastning medan lägre risk oftast ger en lägre avkastning – detta gäller även fonder.
Sker det utdelning i aktiefonder?
Både ja och nej, som ägare i en aktiefond får du ta del av utdelningen men dessa utdelningar hamnar i fonden och återinvesteras. Fondförmögenheten ökar med motsvarande belopp och värdet på dina fondandelar ökar. På så vis får du som ägare i en aktiefond indirekt ta del av utdelningen även fast den inte delas ut i rena pengar.
Vilken typ av fonder finns det?
En fond kategoriseras utefter vilka tillgångar som fonden investerar sitt kapital i. Exempelvis finns det räntefonder, indexfonder, aktiefonder, blandfonder, hedgefonder och fond-i-fonder. Därtill finns det än mer specifika fondinriktningar, exempelvis fonder som placerar sitt kapital i särskilda branscher eller i särskilda regioner. Det skapas regelbundet nya fonder med nya kombinationer mellan bransch, marknad, region och sektor. Exempelvis fonder som enbart investerar i förnyelsebar energi, eller fonder som enbart investerar i Kinesiska elbilstillverkare etc. Hos fondratinginstitutet Morningstar finns det idag över 3000 stycken olika fonder.
Vad är en aktiefond?
En aktiefond är en fond som investerar i aktier. En aktiefonds utveckling är således beroende av de underliggande aktiernas utveckling. Det finns diverse aktiefonder med olika inriktningar. Vissa aktiefonder investerar enbart på den Svenska aktiemarknaden medan andra aktiefonder placerar sitt kapital på flera olika marknaden. Aktiefondens val av; marknader, branscher, regioner, antal aktier etc. är alla faktorer som påverkar fondens risknivå. Generellt sätt har aktiefonder en högre förväntad avkastning och en högre risk än både räntefonder och blandfonder.
Vad är en räntefond?
En räntefond placerar sitt kapital i räntebärande värdepapper, exempelvis statsobligationer eller statsskuldväxlar. Risken är oftast lägre i räntefonder än i exempelvis aktiefonder. Inom kategorin räntefonder finns företagsobligationsfonder, realräntefonder samt korta -och långa räntefonder. Alla räntefonder påverkas, i varierande grad, av det ekonomiska ränteläget.
En räntefond placerar sitt kapital i räntebärande värdepapper, exempelvis statsobligationer eller statsskuldväxlar. Risken är oftast lägre i räntefonder än i exempelvis aktiefonder. Inom kategorin räntefonder finns företagsobligationsfonder, realräntefonder samt korta -och långa räntefonder. Alla räntefonder påverkas, i varierande grad, av det ekonomiska ränteläget.
Korta -och långa räntefonder
Det som skiljer korta och långa räntefonder år är deras löptider på de räntebärande värdepapper som fonderna har i sin ägo. Löptiden visar hur lång tid som lånet på det räntebärande värdepappret löper. Korta räntefonder placerar i räntebärande värdepapper med en löptid som understiger ett år, långa räntefonder har innehav med löptider som sträcker sig längre än ett år. Korta räntefonder (som även kallas penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder) har i allmänhet en lägre risk än långa räntefonder (som även kallas obligationsfonder), aktiefonder och blandfonder.
Företagsobligationsfonder
Företagsobligationsfonder är fonder som placerar i obligationer som givits ut av företag. Olika företagsobligationer har olika risknivå och därmed varierar även risknivån inom de olika företagsobligationsfonderna. Det är därför viktigt att vara medveten om vilken typ av företagsobligationer som en företagsobligationsfond investerar i. Desto mindre företag desto högre risk, desto större företag desto lägre risk. Små företag förknippas oftast med volatilitet och osäkerhet medan större och med väletablerade bolag ofta associeras med stabilitet och trygghet.
Realräntefonder
Realräntefonder kallas de fonder som investerar i obligationer som ger en fast ränta över inflationen. Ränta som fastställs på en realränteobligation motsvarar räntan som sätts plus inflation. Exempelvis, räntan fastställs till 3% + inflationen. Detta innebär att inflationen inte påverkar obligationens avkastning vilket skyddar obligationsägaren.
Vad är en blandfond?
En blandfond är en fond som investerar i såväl räntebärande värdepapper som aktier. Allokeringen av de olika tillgångsslagen varierar över tid och skiljer sig mellan olika fonder. Eftersom aktier medför en högre risk än räntebärande värdepapper så innebär det att en blandfond med en högre andel aktier är mer riskabel än en blandfond med en högre andel räntebärande värdepapper. En blandfond med en högre andel aktier har därmed också större möjlighet till högre avkastning än en blandfond med en högre andel räntebärande värdepapper. Blandfonder har generellt sätt en lägre risk än aktiefonder men en högre risk än räntefonder.
Vad är en indexfond?
En indexfond är en fond som investerar i tillgångar som ingår i ett visst index. Målsättningen med en indexfond är att den följer ett index. Exempelvis ifall en indexfond ska följa ett av USAs mest välkända index, S&P 500, så skulle den indexfonden investera i alla de 500 bolag som ingår i S&P 500. Det innebär att om General Motors utgör fem procent av S&P 500 så kommer innehavet i General Motors-aktier också utgöra fem procent i indexfonden.
Vad är en hedgefond?
En hedgefond är en fond vars placeringsstrategi har som ambition att minska eller eliminera risken för negativ avkastning vid stora marknadsrörelser. Hedgefonder försöker ha en positiv avkastning oavsett om marknaden går upp eller ner. En hedgefond har friare placeringsregler än ex. en aktie eller räntefond, eftersom hedgefonden kan placera i flera olika typer av tillgångar; ex. aktier, räntor, obligationer, fonder eller andra certifikat.
Vad är en fond-i-fond?
En fond-i-fond är en fond som investerar i andra fonder. En fond-i-fond-förvaltare behöver alltså inte välja specifika aktier att investera i utan letar istället efter duktiga fondförvaltare. Oftast är avgiften hos fond-i-fonder högre än om du som investerare hade placerat ditt kapital direkt i fonderna eftersom det ofta finns en förvaltningsavgift i fond-i-fonden samt i de underliggande fonderna. Fördelen med fond-i-fond är att du får professionell hjälp med att välja bra fonder.
