I en tid där allt fler privatpersoner intresserar sig för börsmarknaderna och där sociala medier som Facebook, Twitter, Instagram och TikTok har blivit våra nya börsgolv så tenderar ”FOMO” (Fear Of Missing Out) att bli en styrande drivkraft i gemene persons investeringsbeslut.
Det ligger i människans natur att följa gruppen, ett karaktärsdrag som sällan är positivt i investeringssammanhang. Grupptänkande medför ofta irrationella investeringsbeslut (styrda av bl.a. konfirmeringsbias) och det är därför viktigt att göra sin egen, oberoende, analys innan ett beslut fattas.
Det råder idag delade meningar kring värdet av kryptovalutor. En del hävdar att det demokratiserar det monetära systemet och samtidigt är en god investering medan andra menar att kryptovalutorna helt saknar värde. Nedan följer BillieBillions egen analys av kryptovalutornas befintliga och framtida värde.
Värdet av förtroende
En valutas värde bestäms av utbud och efterfrågan – klassisk marknadsekonomi. När det exempelvis gäller den svenska kronan styrs utbudet och efterfrågan i stor utsträckning av Riksbankens reporänta. Enkelt förklarat – sänks reporäntan, minskar avkastningen på räntebärande värdepapper och därmed minskar efterfrågan och den svenska kronan försvagas. Höjs reporäntan, ökar istället efterfrågan och den svenska kronan stärks. Det som dock lägger grunden för en välfungerande marknadsekonomi är en valuta med förtroendekapital. När det gäller FIAT-valutor är förtroendekapitalet tydligt – valutorna backas av respektive lands centralbank. Denna typ av förtroendekapital saknar kryptovalutorna eftersom deras hela syfte bygger på att varken centralbanker eller politiker ska kunna kontrollera eller ha inflytande över valutan. Själva definitionen av en kryptovaluta är en valuta utan en centralt reglerande instans.
Sammanfattningsvis, kryptovalutornas förtroendekapital bygger enbart på förtroendet hos dess investerare och användare eftersom kryptovalutorna saknar en central instans som backar valutan.
Demokratisering av det monetära systemet
Många hävdar att kryptovalutorna demokratiserar det monetära systemet eftersom de är decentraliserade och oreglerade. Detta är dock enbart en sanning fram till den punkt att välkända fondförvaltare, entreprenörer och andra influensers med en stor följarskara går ut på sina sociala nätverk och haussar olika kryptovalutor.
Under det senaste året har sociala medier-inlägg från välkända influensers haft en avsevärd påverkan på många kryptovalutors värdeutveckling – något som dels går emot argumentet kring demokratisering men även åskådliggör kryptovalutornas låga förtroendekapital. Visserligen tar det lång tid att bygga upp ett förtroendekapital, oavsett valuta, men det är värt att notera att det råder negativ korrelation mellan en valutas förtroende och dess volatilitet. Ett högt förtroende innebär låg volatilitet, ett lågt förtroende innebär hög volatilitet. Då en valuta med hög volatilitet är instabil och inte önskvärd blir det relevant att ställa sig frågan; kommer kryptovalutorna någonsin uppnå ett tillräckligt stort förtroendekapital eller krävs det en central instans för att uppnå detta?
Kryptovalutor i tusental
Ytterligare en faktor som påverkar förtroendekapitalet hos kryptovalutorna är det faktum att det finns över 10 000 kryptovalutor idag. Det framstår som att i princip vem som helst kan ta fram en fungerande kryptovaluta. Detta är något som skadar förtroendet för kryptovalutor som helhet. Ponera att vi hade haft 10 000 olika varianter av svenska kronan idag, det hade sannerligen inte stärkt förtroendet.
Kryptovalutor som ”Store Of Value”
En del menar att kryptovalutor inte ska ersätta befintliga FIAT-valutor utan snarast användas som en så kallad ”Store Of Value”. På samma sätt som guld så ska kryptovalutorna fungera som en hedge mot befintliga FIAT-valutor. Med andra ord, när FIAT-valutorna sjunker i värde så ökar värdet på kryptovalutorna. Argumentet faller dock på sin egen orimlighet – ifall en tillgång vars enda användningsområde är att agera valuta inte ska användas som valuta, var ligger då värdet i denna tillgång?
Incitamenten hos samhällets styrande organ
Vidare är det givetvis avgörande att se över de politiska incitamenten med en decentraliserad och oreglerad valuta för att bedöma sannolikheten för framtida regleringar eller förbud mot handel med kryptovalutor. En acceptans och icke-reglering av denna typ av valuta innebär en omfattande maktförskjutning av det monetära systemet. Oavsett i vilken utsträckning dessa kryptovalutor utnyttjas så innebär deras existens en potentiell risk för politiker i allmänhet och centralbanker i synnerhet. Kryptovalutorna kommer att kannibalisera på de valutor som är centralstyrda av politiker och centralbanker. Incitamenten, hos de styrande instanserna i respektive land, att acceptera en fri användning av kryptovalutor ter sig därmed vara obefintliga.
Kryptovalutorna går en oviss framtid till mötes
Det framgår tydligt att; förtroendekapitalet är bristfälligt, teknologin är varken särskilt avancerad eller unik, utbudet är enormt och efterfrågan är låg. Dessutom finns det inga uppenbara incitament för vare sig centralbanker eller politiker att acceptera fri användning av icke-reglerade och decentraliserade kryptovalutor. Beaktat detta blir slutsatsen att kryptovalutorna går en ytterst oviss framtid till mötes, det framtida värdet går inte att fastställa och risken är enorm.
“Honesty is a very expensive gift. Don’t expect it from cheap people”
– Warren Buffet
Läs även: ”Miljardfabrikerna – företagen som producerat Sveriges miljardärer”
