Under 1990-talet fick informationsteknik, IT, sitt stora genombrott. Under detta decennium flockades investerare kring företag verksamma inom mobiltelefoni och internet. Med internet, mobiltelefoni, snabb uppkopplingshastighet, billigare uppkopplingskostnader och förbättrad teknik i allmänhet ansågs möjligheterna vara enorma – IT-bubblan blåstes upp.
Fram till millennieskiftet startades ett flertal så kallade dotcom-bolag som växte sig stora under en mycket kort tid. Många av bolagen börsintroducerades och trots uteblivna vinster blev de snabbt skyhögt värderade. Investerarkollektivet anpassade sig utefter det som kom att kallas ”Den nya ekonomin” där dotcom-bolagens värdering i förhållande till omsättning och intjäningsförmåga inte ansågs vara av relevans. Detta skapade en grogrund för den hysteri som sedermera kom att frambringa en av historiens värsta börskrascher, IT-kraschen.
Den nya teknikens möjligheter
År 1989 föds det som kom att kallas The World Wide Web (WWW). Den 6e augusti år 1991 lanserades den första webbsidan. År 2000 fanns det omkring 17 miljoner webbsidor. År 2022 finns det cirka 2 miljarder webbsidor. Därtill, mellan åren 1990-1997 ökade antalet hushåll med en dator i USA från 15% till 35%. Möjligheterna med nya avancerade hårdvaror och mjukvaror fick snabbt fäste och spred sig som en löpeld.
Webben innebar ett nytt företagsuniversum som vilda entreprenörer flockades runt i förhoppningen om att skapa revolutionerande produkter och tjänster. Potentialen med internet var svåra att överblicka och som ett resultat skapades bland annat diverse internetkonsultföretag. De mest välkända namnen i Sverige var Framfab och Icon Media Lab. Många av IT-företagen som grundades ansågs ha potential att växa enormt snabbt och därav bedömdes bolagens negativa kassaflöden vara av mindre relevans.
Som exempel, år 2000 hade Icon Media Lab en omsättning på 1,7 miljarder kronor och ett minusresultat på 200 miljoner kronor, vid samma tidpunkt värderades bolaget till nästan 12 miljarder kronor.
Den nya ekonomin – en bubbla skapas
Sänkta räntor innebar att tillgången till kapital var stor och således möjligheten till att starta nya företag. År 1994 myntar USA:s centralbankschef Alan Greenspan begreppet ”The New economy”. Greenspan förutspådde ett kommande produktivitetslyft inom ekonomin tack vare de stora investeringar som skedde inom ny teknik.
I USA antogs nya reformer (bl.a. ”The Taxpayer Relief Act of 1997”) som sänkte kapitalskatten vilket skapade ytterligare incitament att spekulera i riskfyllda instrument och högt värderade tillväxtbolag. Drömmen om att tjäna mycket pengar under kort tid växte och IT-bolagen hade därför möjlighet att resa stora mängder kapital samt förvärva andra IT-bolag där ofta det förvärvande bolaget använde sina egna aktier som betalmedel.
Bolagsvärderingar blåstes upp och världens börser steg i rask takt. Från år 1995 fram till konjunkturtoppen i mars år 2000 steg OMX30 med omkring 450%. En genomsnittlig årlig utveckling runt 40% per år.
IT-kraschen i mars 2000
En krasch blev till slut oundviklig. Flertalet IT-bolag hade skyhöga värderingar och överlevde enbart tack vare ett ständigt inflöde av riskkapital. När korten synades och marknaden nyktrat till påbörjades massiva utförsäljningar. En rotation hade påbörjats och det fanns stora summor kapital som nu skulle allokeras till säkrare tillgångsslag.
Samtidigt som bolagsvärderingarna befann sig i fritt fall tvingades många av IT-bolagen till omfattande uppsägningar. Tidigare anställda som blivit miljonärer på sina optionspaket var nu både fattiga och arbetslösa.
IT-kraschen som påbörjades i mars 2000 pågick ända fram till oktober 2002 (948 dagar för att vara exakt). Nedan följer en summering av kraschens magnitud på olika index:
Placera inte alla äggen samtidigt
Det som dock också är värt att poängtera är att återhämtningen från IT-kraschen, som påbörjades i oktober 2002 och höll i sig i 1 738 dagar fram till juli 2007, innebar en genomsnittlig årlig avkastning på 27,6%. Återhämtningen för att nå samma topp som under mars 2000 tog dock nästan 15 år. Ett vedertaget uttryck lyder ”Placera inte alla ägg i samma korg” men det tåls att tilläggas att man inte heller bör placera alla äggen samtidigt.
Likheter med dagens situation
Med historien som ledstjärna går det att konstatera att det finns många likheter med den marknad vi har sett de senaste åren. Det har inte direkt varit brist på förlustdrivande bolag med skyhöga värderingar. Det har dessutom varit en marknad präglad av extremt låga räntor och ofantliga mängder kapital. Tresiffriga P/E-tal har varit vardagsmat likväl som förlustbolag med tvåsiffriga P/S-tal. Till råga på allt dök kryptovalutor upp som av många ansågs vara ett självklart tillgångsslag i en välbalanserad börsportfölj.
Den utrensning som just nu pågår på världens börsmarknader är alltså inte helt märkvärdig. Det finns mycket som tyder på att nedgången kan fortsätta i både ett och två år till. Hög inflation, räntehöjningar, historiskt expansiv penningpolitik, krig i Europa, nedstängningar i Kina och stora problem i leveranskedjor är inte faktorer som borgar för en särskilt ljus framtid i närtid. Det är samtidigt inte heller skäl för att vara långsiktigt negativ till aktiemarknaden som helhet.
En positiv utveckling
I skrivande stund har världens börser fallit med mellan 20-30%. Flertalet högt värderade tillväxtbolag (Tesla, Shopify, Spotify, Sinch, NVIDIA etc.) har sett sina värderingar sjunka med 50-80% och ”kostnadsbesparingar” har blivit ett modeuttryck. Vi ser samtidigt hur Bitcoin inte följer det kontracykliska mönster som dess ägare har utgått ifrån, orsaken kan främst härledas till bristfälligt förtroende till nätverket.
Sammantaget rör vi oss mot en marknad som premierar sunda balansräkningar, vinster och nyckeltal framför löften, förhoppningar och pyramidspel. Detta är positivt på lång sikt. Dessutom befinner sig världens börser i en björnmarknad (-20% från toppen) vilket innebär att börsbotten ligger betydligt närmare idag än vad den gjorde vid årsskiftet.
Med det sagt vill BillieBillion också uppmana alla investerare till att göra sina egna bolagsanalyser och att denna artikel inte ska ses som någon form av rekommendation eller rådgivning.
Bottoms up!
Läs även: ”90-talskrisen i Sverige och likheter med dagens situation”
