Utvecklingen på börsmarknaden präglas av såväl robothandel som ”mänsklig handel”. Idag står robothandeln för ca 45% av all handel på Stockholmsbörsen. Denna algoritm-baserade handel kan jämställas vid extremt snabba daytraders som gör affärer på millisekundbasis. Börsrobotarnas handelsalgoritmer exekverar ordrar baserat på ett antal förutbestämda regler som programmerats in i programvaran. Algoritmisk handel som utförs av börsrobotar är helt frikopplad från känslor och de investeringsbeslut som fattas av en robot är därför betydligt mer rationella jämfört med de investeringsbeslut som fattas av oss människor. Människans naturliga instinkter går emot de egenskaper som krävs för att fatta ett långsiktigt framgångsrikt investeringsbeslut – i synnerhet när det gäller investeringsbeslut som fattas på den volatila börsmarknaden.
”Regret Theory” – inte ett framgångsrikt investeringsbeslut
När det kommer till investeringar har vi människor en benägenhet att agera känslostyrt och irrationellt. En studie som genomfördes under perioden 1983 – 2000 visade att S&P 500 hade en genomsnittlig avkastning på 16,29% per år medan den genomsnittliga aktieinvesteraren, under samma period, uppnådde en genomsnittlig årlig avkastning på 5,32%. Genomsnittsinvesteraren tenderar bland annat att sälja av de portföljinnehav som haft en positiv utveckling och behålla de innehav som haft en negativ utveckling. Enligt det som kallas ”Regret Theory” undviker genomsnittsinvesteraren att sälja av sina förlustinnehav i syfte att undfly det faktum att de har gjort en dålig investering. För att agera rationellt bör investeraren istället ställa sig frågan: ”Skulle jag investera i detta värdepapper idag?” om svaret på frågan är ”Nej” då bör du som investerare sälja värdepappret. Vi människor tenderar alltså att stoppa huvudet i sanden när vi inte längre kan motivera en investering istället för att avyttra investeringen.
Flykt eller kamp
När människan utsätts för stress tenderar vi antingen att, enligt ”Regret Theory”, stoppa huvudet i sanden eller så känner vi oss tvingade till att agera. Det är människans naturliga instinkt att agera när vi upplever ett hot eller stress och det tar sig i uttryck genom icke-kontrollerbara fysiska egenskaper i vår kropp. Kroppen lösgör en flod av stresshormoner, inklusive kortisol och adrenalin, hjärtat pumpar snabbare, musklerna drar ihop sig, blodtrycket stiger och andningen blir allt snabbare. Kroppen ställer sig in på flykt eller kamp, något som de flesta börsinvesterare erfarit, i synnerhet i tider då osäkerhet och volatilitet präglat börsmarknaderna. Som investerare är det därmed mycket svårt att bortse från sina naturliga instinkter och varken fly eller slåss utan istället avvakta, analysera och bibehålla ett långsiktigt perspektiv. Investeraren behöver i dessa lägen påminna sig själv om att; det också är ett beslut att inte agera MEN beslutet måste fattas på rationella grunder.
Rationell och irrationell passivitet
Det är viktigt att särskilja beslutet att inte agera med beslutet att stoppa huvudet i sanden. Det förstnämnda innebär att investeraren bedömer den rådande situationen på marknaden samt portföljens innehav och agerar rationellt, det sistnämnda innebär att det investeraren flyr från sitt ansvar och sina investeringar genom att agera emotionellt och irrationellt. För särskilja dessa två ageranden kan vi definiera det som rationell passivitet och irrationell passivitet. Rationell passivitet är en investeringsstrategi som historiskt sett har varit mycket lönsam.
“The active investors will have their returns diminished by a far greater percentage than will their inactive brethren. That means that the passive group – the “know-nothings” – must win.
-Warren Buffett
Läs även: ”Sinch – ett kallt krig mellan aktieägare och blankare”
Med detta sagt, ta vara på ditt kapital på ett ansvarsfullt sätt och kom igång med ett långsiktigt sparande via Sveriges bästa bank – Avanza! Skapa ditt konto via nedan länk.
